Verksamhetsplan 2024/2025

Verksamhetsplanen för Estia förskola är ett viktigt verktyg för att tydligt kommunicera mål, strategier och metoder för verksamheten under det kommande verksamhetsåret. Rektor omprövar verksamhetsplanen kontinuerligt utifrån uppkomna resultat i till exempel tillsyn, enkätresultat och vårt systematiska kvalitetsarbete samt likabehandligsplan och planen för kränkande behandling.

Uppföljning, utvärdering och analys görs kontinuerligt av rektor tillsammans med personalen. Resultatet av våra analyser sammanställs i en kvalitetsrapport. Uppföljning, utvärdering och analyser görs även av förskolans huvudman och dessa ligger sedan till grund för kommande verksamhetsplan med målområden där vi behöver sätta in insatser.

Förskolans bakgrund
Estia förskola Estia Förskola ligger centralt i Salabacke i stora o fina lokaler på 550m2. Det finns tre avdelningar med platser för 45-50 barn. Det arbetar tre pedagoger per avdelning. Apollon har barn mellan 1-2 år, Artemis har barn 2-4 år och Athena har barn mellan 4-6 år.

Under VT-24 anställdes en ny rektor och under augusti började två nya förskollärare på Estia. Barn har bytt avdelning till hösten och förändringar i miljön har gjorts. De två huvudmännen är närvarande varje dag på förskolan.

Resultat för läsår 23/24
Resultat för läsåret presenteras i kvalitetsrapporten efter terminens slut i juni. Årets kvalitetsrapport innefattar dock bara vårterminen 2024 eftersom rektor började då.

Kommande läsår 24/25
Förskolan har i uppdrag att arbeta med alla mål inom Lpfö 18. Utifrån resultat och analys formuleras mätbara och tidsbestämda mål som syftar till att utveckla utbildningen. Dessa benämner vi ”förbättringsområden”, se längre ned i dokumentet.

För att tydliggöra för oss själva, huvudman samt vårdnadshavare hur vi arbetar med alla mål i läroplanen har vi valt att använda oss av ett årshjul. Årshjulet är uppdelat i fyra kvartal där varje kvartal har ett fokusområde utifrån Lpfö18. Vi väljer gemensamma mål för hela förskolan inom fokusområdet vilket gör det tydligt vad vi sedan ska följa upp, reflektera över och analysera.

Inför varje område sker en tid av insamling av material för att hitta vårt nuläge. Detta analyseras och sedan sätter vi upp mål som följs upp kontinuerligt i arbetslaget på reflektionstid samt av pedagogerna på den enskilda planeringstiden.

Förskollärarna ansvarar för att genomföra undervisning, skriva pedagogisk dokumentation på gruppnivå och individnivå och analysera fokusområden. Förskolläraren planerar undervisningen om vad som ska ingå, utifrån barnens intressen, behov och förståelse, samt våra förbättringsområden.

I alla fokusområden ingår arbetet med estetiska lärprocesser, hållbar utveckling, flerspråkighet, motorik och hälsa, värdegrunden samt användandet av digitala verktyg.

Hösten inleds med de sociala och emotionella målen ur läroplanen där vi tillsammans väljer ut mål utifrån vår nulägesanalys. Sedan bryter avdelningarna ner målet till sin barngrupp och utformar undervisning efter det.

Förbättringsområde 1:
Barns inflytande i lärmiljöerna

Varför har vi valt detta område?

Vi vill utveckla våra lärmiljöer till att bli än mer inspirerande och utvecklande och fånga barnens förundran. Utvecklingen av lärmiljöerna behöver utvecklas både ute och inne. Vi vill exempelvis skapa olika slags mötesplatser för barnen. Vi behöver syna våra miljöer och vad vi erbjuder barnen och även göra barnen delaktiga i miljön som utformas.

I en lärmiljö på en förskola som är utformad av pedagoger och där pedagogerna bestämt materialet ligger makten hos de vuxna. Här behöver vi släppa in barnen och göra dessa delaktiga och få en högre tillgänglighet.

Utomhus vill vi skapa en miljö med olika rum (lek, rörelse, kreativitet, fantasi, lärande och vila) Allt material på en förskola måste vara säkert och tillgängligt. Allt material vi tillför måste vara godkänt enligt Giftfri förskola. Vi behöver tänka till kring utomhusmiljön. Hur kan vi utnyttja vår stora fina gård på bästa sätt? Vilka rum kan vi skapa? Vad vill vi kunna erbjuda barnen?

Vad vill vi uppnå utifrån Lpfö18? (Vart ska vi?)

Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid. Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation.

Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang, skriver läroplanen.

Vi vill uppnå en lärmiljö som utformas utifrån barns intressen och där lärmiljön är ämnesövergripande. Barns upptäckter ska användas för att skapa meningsskapande innehåll utifrån vad som intresserar dem.

Vilkas insatser ska leda till utveckling? (Hur gör vi?)

-        Öka kunskapen kring miljöns betydelse för barns lärande

-       Gå igenom avdelningarnas pedagogiska miljöer och ta fram förslag på hur vi kan göra bättre. Vilka tankar har vi kring miljön och vad får miljöns utformning för påverkan på barngruppen? Vi diskuterar både på avdelningsnivå och på hela förskolan.

-     Hur kan barns inflytande lyftas fram då vi ser till den fysiska miljön?

Vilka effekter vill vi se i miljöerna/barngruppen/hos personalen?

-   Inspirerande miljöer där barnen är medskapare

-   En planering där det finns en ram men där vecko- och dagsplaneringen är flexibel utifrån barns göranden i nuet. Varje dag påverkar innehållet för kommande dag.

-   Barnen ska ha en hög självständighet, inflytande och frihet inom gemensamma ramar

-     Att vi skapar olika rum på gården där materialet är lättillgängligt

Förbättringsområde 2:
Omsorg, utveckling och lärande som en helhet
Hur får vi Estias värdeord ”trygghet, empati och nyfikenhet” att genomsyra verksamheten?

Varför har vi valt detta område?

Undervisning ska kunna ske i alla situationer och omsorg om barnet ska genomsyra alla situationer då undervisning genomförs. Vi har tillsammans arbetat fram Estias värdeord som vi behöver arbeta mer med och implementera i verksamheten. Hur visar vi att förskolan vilar på dessa tre ord?

Vad vill vi uppnå utifrån Lpfö18? (Vart ska vi?)

Utbildningen i förskolan ska bidra till att barnet utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att leka och lära ska vara grunden för utbildningen. Den ska präglas av att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Utbildningen i förskolan ska ta sin utgångspunkt i läroplanen samt barnens behov, erfarenheter och det de visar intresse för. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet.

Vilkas insatser ska leda till utveckling? (Hur gör vi?)

-        Vi läser gemensamt kapitel ur ”Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund” (Riddersporre & Bruce, 2016) och följer upp med diskussion.

-        Skapa en trygghet och en förutsägbarhet i vardagen som gör att barnen känner sig trygga och vet vad som förväntas av dem.

-         Involvera värderingar som empati i dagliga aktiviteter genom att arbeta med socialt och emotionellt lärande. Uppmuntra barnen att sätta sig in i andras känslor och situationer genom rollspel, samtal om känslor och situationer där empati är viktigt.

-         Uppmuntra utforskande och frågvishet genom att erbjuda en stimulerande lärmiljö. Använd öppna frågor, experiment och lärande som bygger på barnens intressen och nyfikenhet. Ge barnen möjlighet att själva välja aktiviteter och projekt för att stödja deras naturliga lust att lära.

Vilka effekter vill vi se i miljöerna/barngruppen/hos personalen?

-        Trygghet, empati och nyfikenhet ska genomsyra verksamheten i alla situationer.

Effekt hos barngruppen:

-        Ökad känsla av trygghet. Barnen ska känna sig säkra och bekväma i förskolemiljön. De ska våga uttrycka sina känslor, ställa frågor och be om hjälp. De ska känna att förskolan är en plats där de är skyddade från skador och risker.

-        Barnen ska få möjlighet att utveckla förmågan att känna igen och förstå andras känslor, vilket leder till ökad medkänsla och omtänksamhet.

-        Genom empati lär sig barnen att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt, genom att lyssna på varandra och försöka förstå olika perspektiv. Barnen utvecklar också en ökad respekt för olikheter och lär sig att uppskatta mångfalden i gruppen.

-        Barnen visar ett ökat intresse för att utforska sin omgivning, ställa frågor och prova nya saker. De blir mer engagerade i lärandeprocessen och utvecklar en starkare inre motivation.

-        Nyfikenhet leder till att barnen utvecklar kreativitet och innovativt tänkande, eftersom de uppmuntras att tänka utanför boxen och experimentera med olika lösningar på problem.

-        Barnen får möjlighet att lära sig att arbeta tillsammans, dela med sig och hjälpa varandra, vilket skapar en stark känsla av gemenskap och laganda i barngruppen.

Effekter hos personalen:

-        Sammanhållning i teamet: Genom att arbeta tillsammans mot gemensamma mål stärks sammanhållningen i personalgruppen. Personalens inbördes stöd och respekt för varandra ökar, vilket skapar en positiv arbetsmiljö.

-        Fördjupad förståelse för barnens behov: Personalens kunskap om barns sociala och emotionella utveckling förbättras. De blir bättre på att identifiera och möta barnens behov av trygghet och empati i vardagen.

-        Effektiv konflikthantering: Personalens förmåga att hantera konflikter både bland barn och mellan kollegor förbättras, tack vare ökad fokus på empati och förståelse.

-        Nyfikenhet som drivkraft: Genom att själva vara nyfikna och öppna för nya metoder och idéer, utvecklar personalen sin pedagogiska kreativitet och flexibilitet. De blir mer benägna att prova nya undervisningsmetoder och anpassa sina arbetssätt efter barnens behov.

-        Förbättrad lärandemiljö: Genom att skapa en miljö som främjar nyfikenhet och utforskande, känner personalen tillfredsställelse över att erbjuda en lärandemiljö där barnen trivs och utvecklas.

-        Trygg och stödjande arbetsmiljö: Genom att fokusera på trygghet inom personalgruppen skapas en miljö där alla känner sig sedda och hörda. Personal vågar uttrycka sina tankar och känslor, och vet att de har stöd från sina kollegor och ledning.

Genom att arbeta systematiskt med värdeorden ”trygghet, empati och nyfikenhet” kan vi skapa en stark och positiv kultur som gynnar både barnens och personalens välmående och utveckling. Effekten blir en förskolemiljö där alla känner sig trygga, värderade och uppmuntrade att utforska och lära sig, vilket i sin tur främjar både individuellt och kollektivt lärande och tillväxt.

Uppföljning

Reflektion och utvärdering sker kontinuerligt under terminen och sammanfattas vid årsskiftet av rektor. Då kan också korrigeringar och ändringar göras i verksamhetsplanen vid behov.