Verksamhetsplan HT2022-VT2023

VERKSAMHETSPLAN FÖR ESTIA FÖRSKOLA för verksamhetsåret 2022-2023

Estia förskolans verksamhet utgår ifrån Lpfö-18 och egna dokument. Vi utgår ifrån att barn är kompetenta och har en naturlig vilja att lära sig. Vi vet att barn har ett naturligt utforskande tankesätt som leder till att lärandet sker i en ständigt pågående process.

Vårt systematiska kvalitetsarbete utgår från Skollagens Kap.4 och består av olika steg. Uppföljning av det egna arbetet, utvärdering och analys av måluppfyllelsen, som görs både av varje avdelning och av skolchefen på enhetsnivå.

Utvärdering och analys av verksamhetens måluppfyllelse görs även av förskolans huvudmän. Vi följer också upp barnintervjuerna, föräldraenkätresultat och likabehandlingsplanen.

Analys och utvärdering av måluppfyllelsen resulterar i förslag till egna mål och åtgärder, för att uppnå de nya målen, i kommande års verksamhetsplan.

FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG enligt Lpfö-18

Grundläggande värden: Utbildningen ska genomföras under demokratiska former och lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling, med ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt mot natur och samhälle.

Förståelse och medmänsklighet: Var och en som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och läroplanen samt ta avstånd från sådant som strider mot dessa värden.

Likvärdig utbildning: Hur utbildningen i förskolan organiseras, hur barnen blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på barnen bidrar till att forma deras uppfattning om sig själva. Barns integritet ska respekteras i enlighet med barnkonventionen, vilket måste avspeglas i den dagliga omsorgen, i undervisningen, i klimatet på förskolan samt i dokumentationen.

Vårdnadshavare: Förskolan ska tydliggöra för barnen och vårdnadshavarna vilka mål utbildningen har. Detta är en förutsättning för deras möjlighet till inflytande och förståelse för förskolans uppdrag. Ett gott samarbete mellan vårdnadshavarna och förskolan är viktig och utgör grunden för barnets optimala utveckling.

Förskolans uppdrag: Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande

GRUNDLÄGGANDE INFORMATION OM FÖRSKOLAN

Antal barn, grupper, barn/grupp HT22-VT23

På Estia förskola planerar vi att ha cirka 45-50 barn placerade.

De äldsta barnen planerar vi ska vara 18st på Athena. På avdelningen Artemis som är mellangruppen kan 16st barn upp till 4 år.

De yngsta barnen går på avdelningen Apollon som kommer att ha cirka 13st barn 1-2 år.

Andelen barn med annat modersmål än svenska: På förskolan finns ca25 barn med annat modersmål än svenska.

Vid all undervisning strävar vi efter att dela upp barnen i mindre grupper. Detta gör vi för att ge alla barn förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen, för att de ska känna trygghet, för att vi ska kunna utföra barnobservationer, uppnå en god kommunikation med varje barn i gruppen och för att kunna tillgodose varje barns behov. Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Estia förskola lägger därför stor vikt vid att stimulera barnets språkutveckling.

FÖRÄNDRINGAR SOM SKA GENOMFÖRAS UNDER ÅRET

Efter våra analyser av förskolans systematiska kvalitetsarbete och måluppfyllelsen i enlighet med förra årets VP, kommer vi även under detta år att sätta fokus på:

Utveckling av lärmiljöer,
Utveckling av undervisningens utformning,
Utveckling av den pedagogiska dokumentationen som ett arbetsverktyg,
Att ge stöd till alla barns språkutveckling,
Utveckling av digitaliseringsarbetet i förskolan

Därför vill vi utveckla

a) utemiljön på förskolan

b) inomhusmiljön, bl.a. med natur- och teknikrum. Vi vill skapa en ateljé, i kombination med ett natur– och teknikrum.

c) använda det systematiska kvalitetsverktyget som förskolan har, till att vara ett hjälpmedel i vårt arbete för att ge alla barn det stöd de behöver

d) det sociala samspelet

e) använda tekniken för att ge alla barn möjlighet att bekanta sig med digitaliseringen.

Förskolans miljö inne

På de olika avdelningarna skapar vi miljöer där vi kan utmana barnens lärande med material som är anpassat efter varje barns förutsättningar.

Genom placeringen av möbler och material vill vi stärka barnens delaktighet och bidra till deras undersökande och lärande. Materialet är i största möjliga mån tillgängligt för barnen att kunna ta fram själva och använda.

Vi ska skapa ett teknik/naturkunskaps- och utforskarrum så att exempelvis mikroskop och ljusbord får ett större utrymme i vardagen.

Förskolans miljö ute

Utemiljön på förskolan är uppdelad i två gårdar, stora gården och lilla gården.

På bägge sidor av gården finns områden som ligger i skugga någon del av dagen. Utemiljön gränsar till fotbollsplan, och i närområdet finns flera lekparker och några skogsdungar.

Utemiljön möjliggör lek, samspel och lärarledd undervisning i större och mindre grupper. Mycket av undervisningen kommer att hållas utomhus för att befrämja barnens hälsa under pandemin. Utemiljön ger oss möjligheter till att undervisa inom alla läroplanens mål, där vi bland annat använder oss av våra pedagogiska målningar på asfalten och bilder som stimulerar och inspirerar barnen till lärande.

Vi utforskar även de olika årstiderna och naturen i närområdet inspirerar barnen till att upptäcka olika växter, insekter och småkryp. Pedagogerna inspirerar och utvecklar barnens förmågor till att lära sig regellekar, turordnings lekar, språk och matematiklekar samt att bygga rörelsebanor, där barnen får möjlighet att utveckla sin grovmotorik.

Vi hoppas att det under verksamhetsåret ska bli möjligt att få en upprustning av gården i enlighet med de önskemål som lämnades till fastighetsägaren.

Dokumentationen ska tjäna till att synliggöra barns förmågor, tankar, intressen och kunskapande.

Pedagogisk dokumentation är det redskap vi använder för att fånga lärprocesserna på förskolan. Vi följer barnens utveckling genom observationer, fotografering, barnens gensvar på undervisningen samt nedskrivna händelser.

Dokumentationens syfte är också att kontinuerligt utgöra underlag för de återkommande diskussionerna i arbetslaget för hur verksamheten under läsåret ska planeras vidare och utvecklas.

Systematiska kvalitetsarbetet (SKA) är ett levande material som hela tiden ska tjäna som syfte att få syn på var vi är, hur vi gör och hur det blev.

På så sätt tjänar dokumentationen som underlag vid utvärdering och utveckling av verksamheten.

Varje avdelning använder sig av sitt dokumentationsmaterial, som underlag till de utvecklingssamtal, där barnets behov och utveckling diskuteras.

Tillsammans med vårdnadshavarna skriver pedagogerna ner en utvecklingsplan för varje enskilt barn inför nästkommande termin.

Det sociala samspelet, ett sätt att främja språkutveckling

”Liten och trygg”, ”Stopp min kropp” m.fl. är material från Skolverket som vi använder i undervisningen för att utveckla barnens förmåga till empati, trygghet och för att skapa en dialog om känslor och barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Sagostunder varje dag för alla barn, sånger och språklekar utvecklar barnens ordförråd och främjar det sociala samspelet och kommunikationen.

Digital teknik – en del av vår undervisning

Vi ger barnen möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningsätt till digitalteknik. Vi använder QR koder för att lyssna på sagor på andra språk på läroplattan.

Vi sak under året använda oss av QR koderna för att titta på korta filmer från UR, inom alla läroplanens mål.

PERSONAL- Organisationen

Skolchefen i samråd med huvudmännen på Estia förskola AB bildar en ledningsgrupp som arbetar för en effektiv arbetsorganisation som stödjer en likvärdig förskola och kvalitetsutveckling i en lärande organisation.

Förskollärarna har det övergripande ansvaret för den pedagogiska verksamheten och för den pedagogiska dokumentationen.

All förskolepersonal bidrar med sin kompetens.

FORTBILDNING SOM VI AVSER GENOMFÖRA UNDER ÅRET

Utifrån Läroplanens mål formar vi verksamheten och de utbildningsinsatser som vi ser behöver genomföras:

Bättre språkutveckling för alla barn: Fortsätta söka fortbildningsinsatser för alla medarbetare

Identitet, jämställdhet och digitaliseringsarbete i förskolan (webbkurs Skolverket), 20T: Kursen kommer att återupptas så fort möjlighet ges. Kortare kurser går lättare att genomföra.

Leda i förändring (webbkurs Skolverket), 20V: utbildningen ska ge huvudmän fördjupade kunskaper och vägledning i att leda ett förändringsarbete.

Andra fortbildnings insatser som kan genomföras är t.ex. stödja vår personal som vill validera sina studier och bli legitimerade fsk-lärare

Nedan följer målen per område i Lpfö-18 och vår redovisning om hur vi jobbar med målen, för att ge förutsättningar till alla barn att utveckla sina förmågor.

2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att präglas av vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang.

Mål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Vi baserar vår värdegrund och demokratiska synsätt på barnkonventionen och följer läroplanens riktlinjer då det gäller normer och värden. Vi tror på det kompetenta barnets inneboende förmåga till ett livslångt lärande.

Det sociala samspelet och hälsans betydelse för välbefinnandet är viktiga delar i vår undervisning.

På Estia jobbar vi aktivt tillsammans med barnen kring hållbarhet. Vi jobbar exempelvis med källsortering. I undervisningen kommer vi att tillverka och använda oss av olika sopsamlarmönster i syfte att utveckla barnens förståelse för källsortering.

2.2 OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE

Utbildningen i förskolan ska bidra till att barnet utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att leka och lära ska vara grunden för utbildningen. Den ska präglas av att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Utbildningen i förskolan ska ta sin utgångspunkt i läroplanen samt barnens behov, erfarenheter och det de visar intresse för. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet.

Mål: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
självständighet och tillit till sin egen förmåga,
nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
fantasi och föreställningsförmåga,
motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,
förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen, och

förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

Vi grundar vår verksamhet på att ha en stimulerande miljö, med lek och undervisning anpassat efter barnens intressen och behov alltid hopkopplade med målen i läroplanen Lpfö -18.
Varje avdelning är utformad för att utmana barnen och verksamheten ska vara lustfylld och lärorik för alla barn. Vi vill ge barnen möjligheter att utforska olika områden. Detta innebär att vi dels arbetar på förskolan, dels tar hjälp av vår närmiljö.

Vi väcker intresse för bokstäver och olika begrepp. Vi har reflekterande samtal med barnen efter sagostunder, som inspirerar dem att lära sig nya ord och begrepp. Vi använder oss av bilder som stöd i dialoger med barnen, för att stärka och stimulera språkutvecklingen hos alla barn på förskolan. Detta kan vara extra viktigt för barn med annat modersmål eller barn med behov av särskilt stöd i svenska språket.

Vi väcker intresse och nyfikenhet för både ord, tal- och skriftspråk. Bokstäverna i det egna namnet, att känna igen och veta vad dessa heter, blir ofta ingången och motivationen till att lära sig alfabetet, att vara nyfiken på ordens betydelse och att lära sig att skriva bokstäver och ord. Vi bygger namn och går på ordjakt. Vi undervisar om dag, datum, månad, år, årstid, dagens väder och vem som har namnsdag.

Vi undervisar i dans, musik och sånger på svenska och på olika modersmål som finns representerade i förskolan. Vi lär oss ord och hälsningsfraser på andra språk.

Vi undervisar i språk och matematiklekar med läroplatta som hjälpmedel, för att utveckla barnens digitala kompetens.

Vi vill ge barnen möjlighet att se och förstå matematiska samband, former och begrepp. Att kunna räkna antal och förstå enklare addition och subtraktion. Vi ser att barnen intresserar sig och använder sig av matematiken i den fria leken.

2.3 BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen.

Mål: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Vi vill ge barn inflytande, att de ska vara delaktiga i undervisningen. Vi utgår därför utifrån barnens intressen när vi planerar vår undervisning och är lyhörda för barnens tankar och idéer. Vi genomför barnenkäter/intervjuer/omröstningar.

Vi är måna om att barn lär sig om socialt samspel, att vara en bra kompis, att känna delaktighet och skapa förståelse för omvärlden och våra medmänniskor.

Vi skapar goda lärmiljöer genom positivt samspel och engagerade pedagoger. Förskolan präglas av tankesättet att alla pedagoger är till för alla barn.

Maten vi serverar ska vara inbjudande och god samtidigt som den är näringsriktig för att ge energi till lek och lärande som räcker hela dagen.

Barnens måltider vill vi sätta i ett samhällsperspektiv där vi genom våra val och vårt förhållningssätt vill bidra till en hållbar utveckling både för individen och samhället i stort.

2.4 FÖRSKOLA OCH HEM

För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt ska förskolan samarbeta på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmen.

Förskollärare ska ansvara för att

utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande överensstämmer med de nationella målen och vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen.

Vi ser till att

samtalet är strukturerat och bra förberett från förskolans sida
samtalet är värdefullt för alla med tanke på barnets utveckling och samarbetet med familjen

Samverkan från dag 1

Vi tillämpar en så kallad föräldraaktiv inskolning. Är vårdnadshavarna trygga med hur barnets vardag ser ut, skapas även en trygghet för barnet.

Vi utgår från att barn är kompetenta, är och har varit med om många olika saker innan de börjar på förskolan. Vi vill skapa en trygg vardag för barn och vårdnadshavare där ett respektfullt bemötande, engagemang, delaktighet och tillit står i fokus.

Vårdnadshavens roll under inskolningen

Vårdnadshavarna är hela tiden nära barnen, aktiva, positiva och delaktiga i verksamhetens aktiviteter. De sitter med och ritar, läser böcker, är med på samlingar och vid måltider, byter blöjor, följer med ut mm. Genom att vårdnadshavarna ser hur det går till på förskolan och blir trygga i det, speglar det i sin tur av sig på barnen.

Barnen blir trygga när de känner att det är ett gott och positivt samspel mellan pedagogerna och vårdnadshavarna.

Vi har infobrev till alla vårdnadshavare varje vecka, daglig kontakt och fortsätter rekommendera vårdnadshavarna de hygienrutiner vi följer och som infördes under pandemin.

Högtider

Vi firar Lucia/Jul och sommaravslutning. Vi uppmärksammar också alla nationaldagar för barn och vuxna i förskolan.

Föräldrars delaktighet

Vi har två föräldramöten under verksamhetsåret. Vi byter tankar och idéer, vi informerar varandra om det som händer i förskolan. Vi har årliga enkäter där vårdnadshavare har möjlighet att göra sin röst hörd samt att vara med och påverka vår verksamhet.

2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN

Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.

Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att

i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och
vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling

Arbetslaget ska

i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar

Förskolans rutiner vid övergång

för barn som går vidare till förskoleklass, lämnas utdrag från vårterminens utvecklingssamtal till Uppsala Kommun för vidare hantering efter medgivande från vårdnadshavare.

vi tar kontakt med skolan/lärare och rektor för information om barn med särskilda behov av stöd
vi håller vårdnadshavarna informerade om hela processen.

2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING

Syftet med vår utvärdering är att få kunskap om förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande.

Det handlar ytterst om att vi ska anpassa och utveckla arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att utveckla förutsättningarna för barn att leka, lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan.

För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena.

Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull.

Natur- och teknikrummet har vi inte haft möjlighet att jobba i i den grad vi hade planerat. Vi kommer att ändra våra arbetsmetoder så vi kan fokusera mer på teknik och matte undervisning.

Vi har genomfört utbildningsinsatser för Athena personalen genom SPSM (Specialpedagogiska Myndigheten), det har hjälpt oss att öka vårt kunnande i frågor om inkludering.

Vi har undervisat barnen utifrån Barnkonventionens artiklar genom att läsa 10 kompisböcker. Kommer även detta år att fortsätta undervisa i normer och värden och socialt samspel.

Vi har sett på digitala sagor, då barnen fått möjlighet att tillsammans med pedagog, reflektera över och analysera innehållet i sagorna.

Barn HLR: En föreläsning med praktiska övningar (hjärt- och lungräddning) genomförs vartannat år. Då inbjuds all vår personal att delta.

Webb-utbildningen repetition, genomfördes vårterminen 2022, på en av planeringsdagarna genom att titta på filmer om Olycksfalls ABC för barn.

På plats är en HLR utbildning för barn planerad under VT-23. Det är en av de viktigaste utbildningar vi har på förskolan. Det är livsviktigt att all vår personal vet hur man ska agera i en nödsituation samt kunna ta hand om uppkomna hälsorelaterade problem på bästa sätt.

En digital föreläsning genomfördes, kring ett medvetet språkarbete i förskolan för bättre läs- och skrivkunnighet.

Hade en planeringsdag med workshop och föreläsning ledd av rektorn. Tillsammans reflekterade vi om de teorier av Alan Bishop som ligger till grund för Skolverkets utveckling av målen för matematikundervisningen i förskolan. Vi diskuterade mycket om hur vi ska bli bättre på att ha matematik i vardagen integrerad i all vår undervisning.

En FRISK föreläsning (via Region Uppsala) genomfördes under en planeringsdag, syftet var att öka kunskapen om hygien, infektioner, smittspridning och antibiotikaresistens inom förskolan.

Enkätsvaren till Lika behandlingsplanen och trivselfrågorna från vårtermin 2022 visade på generellt mycket bra omdömen från vårdnadshavarna, ca 58% svarade och svaren skickades till familjerna.